Det känns som om mycket har hänt redan detta år trots att vi ännu bara är i februari. Kaleb har fyllt hela 16 år och han fick fira med sina vänner. Vi brukar inte lägga ut så mycket pengar på ett kalas, men eftersom han firade sin sista födelsedag här och han har många vänner som han ville bjuda så ville vi unna honom lite extra. Det blev paintball i några timmar med elva av hans vänner och efteråt hade HE gjort mexikansk mat till hela gänget. Vi lät dem ha huset för sig själv och vi kom hem först efter midnatt. Kaleb har verkligen förtjänat att bli firad eftersom han också jobbat hårt hela hösten med skolarbete. Han ska söka in till videregående (gymnasiet) med sitt betyg från höstterminen. Hans betyg från hösten blev avsevärt bättre än tidigare! Vi tror att han ska kunna klara av intagningen till Lyngdal Kristne Vidaregående skole, dit han helst önskar sig. Han har under de senaste månaderna gått på eftermiddagsskola 2 timmar varje dag , efter att han kommit hem från skolan. Nu under vårterminen kan han mer och mer börja förbereda sig för övergången till den norska skolan. Han har också blivit en aktiv medeldistanslöpare som tränar löpning nästan varje dag. Hans huvudmål är egentligen offroad triathlon (xterra.com) som ordnas här i Grekland i april. Efter nyckelben skadan bör han ännu vara försiktig, men att löpa och simma passar bra. Cyklingen måste han vara lite försiktigare med ännu, men att cykla terrängcykling är tryggare än att cykla downhill. Eliah har igen utmärkt sig i fotboll. En scout från AEK (just nu Greklands bästa klubb på seniornivå) har sett på några av Eliahs lags matcher i futsal och de ville testa honom i sitt akademilag under 12 år. Han var med på en träning och det var tänkt att han skulle vara med på flera träningar och även träningsmatcher. Men en morgon innan han skulle åka på träningsmatch förstod vi på honom att han inte alls ville åka. Han sade med gråten i halsen att han inte ville byta lag. Vi försäkrade honom om att det är han själv som väljer vilket lag han spelar med. Han är ju ännu bara 11 år och ska få lov att spela med sina vänner om han vill det. Man tar fotbollen lite mer seriöst i tidig ålder här bland storklubbarna. Det är en kamp om att få de bästa spelarna redan i 10-11 års ålder. Vi är tacksamma över att vi har en tjej i familjen som balanserar upp testosteronnivån i familjen. Men hon är ju också aktiv och gillar idrott som de flesta andra i familjen! Rebecka gymnastiserar och tränar flitigt inför en nationell gymnastikfestival på Kefalonia (ö i Joniska havet) som hon och hennes klubb ska vara med på i sommar innan vi flyttar härifrån. Hon trivs också med att sysselsätta sig själv och är ofta väldigt förnöjd. Skolan verkar inte vara något problem i år. Hon är omtyckt av lärarna och vi har sagt att hon får ta det lite lugnare eftersom hon hamnar gå om andra året på högstadiet nästa år i Norge. När barnen var små så bad vi över dem och frågade Herren om ledord för dem alla. Det är spännande att se tillbaka på dessa ord och se hur mycket som stämmer. Vi vet ju inte allt ännu om dem men vi har fått en försmak! Kaleb fick t.ex. sitt namn på grund av att vi upplevde att han hade en annan ande i sig, precis som det som står om Kaleb i Gamla Testamentet. Kaleb hade en trons ande som såg möjligheter framom svårigheter. När Rebecka blev barnvälsignad så fick någon ordet “pelare”. Hon är vår mest pålitliga av våra barn och blir mer och mer trygg i Jesus. Hon har inte haft mycket av tonårstrots och inte behövt gå många krokiga vägar för att förstå vad som är bäst för henne. Hon är den som kan sitta och läsa Bibeln för sig själv och njuter av att lyssna på lovsång! När Eliah hade sin barnvälsignelse så kom ordet “glädje” till oss. Han bidrar med mycket glädje i vår familj. Hans bravader på fotbollsplan och hans lekfullhet har verkligen gett oss extra glädje! Han har också ett härligt skratt! Ny medarbetare som tidigare blivit dömd till döden på grund av sin tro Vi har en ny medarbetare i vårt team som når ut till flyktingar. Han kom som flykting hit till Grekland för ett halvt år sen. Han är från Egypten och heter Haysam. Hans livsberättelse är något av det mera ovanliga slaget. Han blev såld av sina kristna föräldrar när han var baby eftersom de inte hade råd att ha honom. Han såldes till en muslimsk familj som fostrade honom att bli en islamist. Han blev senare kristen och dömdes till döden eftersom han konverterade från islam till kristen tro. Han blev illa torterad men lyckades fly efter att man lämnat honom för döden ensam ute i öknen. Han berättar att Jesus har hjälpt honom och han säger ofta tack till Jesus trots vanskligheter. Han flydde till Libanon, men måste fly därifrån efter att de egyptiska myndigheterna krävt att han utelämnas. Han kom då via Syrien och Turkiet till Grekland med en gummibåt. Man märker att han gått igenom mycket men också fått se att Jesus har varit trofast och hjälpt honom. Han har inte så mycket att vara rädd för. Han förstår att Jesus kan rädda honom från alla situationer, t.om döden. Pga tortyr och annat så har han haft en del hälsoproblem. Han hamnar åka in till sjukhuset flera gånger i veckan och har följaktligen haft svårt att hitta ett arbete här i Aten. Därför har han inte heller kunnat betala sin hyra på länge. Han fick tack och lov lite hjälp av Martyrkyrkans Vänner, som är en organisation i Finland som hjälper kristna som hamnar lida för sin tro. Han brinner för att berätta om Jesus till andra så han är med oss när vi går ut till Victoriatorget två gånger i veckan. Han har flera kontakter till araber som kommer från en muslimsk bakgrund som han besöker regelbundet för att undervisa dem vidare i tron på Jesus. Vi är så tacksamma för alla våra barn! Gud har gett oss tre jättefina gåvor!
0 Comments
|
AuthorFamiljen Sandås består av Martin, Hege-Elise, Kaleb, Rebecka och Eliah. Archives
March 2024
Categories |