Av någon anledning så gömde sig en del av vår text i förra inlägget bakom en bild... Vi prövar på nytt! Vi har många saker som vi är tacksamma för! Jag blir ofta rörd till tårarna när jag tänker tillbaka på resan som vi gjort som familj. Vi har fått lära oss lite grand om hur vi kan skapa en balans där det ska finnas både trygghet men också spänning och variation. Vi behöver båda i våra liv. Om livet blir för enspårigt och förutsägbart så mår vi inte bra. Å andra sidan om vi aldrig upplever en trygghet i vår omgivning så försöker vi få den på felaktiga sätt. Herren kallade oss ut till Aten för 6 år sen och vi tog mod till oss och åkte iväg. Flera tänkte säkert att det var modigt eller kanske vårdslöst att åka iväg på det sätt vi gjorde. Vi ville i första hand följa vår herde! Nu i höst fick vi en förfrågan om att flytta till Thessaloniki, men upplevde inte att Herren kallade oss dit i nuläget. Svåra beslut som vi hamnat göra som föräldrar och inte alltid lätt att veta hur vi ska ta beslut som går utöver barnens liv. Vi önskar skapa en plats i vår familj där vi ibland låter alla få vara med och be och lyssna in Guds ledning för vår familj. Alla barnen har goda vänner som de fått träffa igen efter sommarlovet. Rebecka och Eliah har varsin bästis som de tillbringar mest tid med. Kaleb har å sin sida flera goda vänner. Det gör stor skillnad att vi får ha vänner som välkomnar en när man kommer tillbaka hit. Känslan av att ha familj och vänner långt borta blir lite enklare att tackla då. Även våra två katter har varit extra glada att se oss igen. Jobbet har kört igång för Hege-Elise och mig och barnen började skolan förra veckan! Höstkänslan börjar infinna sig nu när vi fått komma tillbaka till rutiner och även första riktiga lågtrycket kom in över Aten. Temperaturen sjönk från 30 till 20 på en dag. Kaleb har börjat högstadiet (7e klass), Rebecka är nu sista året i lågstadiet (6an) och Eliah går i 4an. Vi oroar oss en aning inför hur skolan ska gå för de två äldre barnen. Kraven blir högre för varje år och studierna kräver en del i takt med att vi som föräldrar får svårare att hjälpa dem på ett språk vi inte kontrollerar. Många greker anlitar en sk. tutor som hjälper barnen med läxor ca en timme per dag efter skolan. Vi har tidigare inte tagit oss råd, men vi blir eventuellt tvungna till det i år. Vår ekonomi har varit lite ansträngd under början av hösten iom att vi ofta brukar ha folk som bor hos oss under sommaren. Nu har vi inte haft det på två år och det märks i början av terminen när det är många extra utgifter. Jag och HE har också tagit chansen att hoppa på en coachningsutbildning online med Christoph Treier och Jeanette Szymanski. Det blir en intressant utbildning med tanke på att vi kan använda coachning i vårt arbete med andra ledare och kanske i framtiden även kunna utvidga vår kompetens till att även kunna hjälpa människor i parrelationer. Innan sommaren fick vi ta emot en pengagåva från Norge som specifikt skall gå till arbetet med husförsamlingar och smågrupper. Med hjälp av finansieringen så har några av de kristna iranska ledarna fått möjlighet att dela ut matkuponger till dom som behöver och vi har också kunnat hjälpa familjer och enskilda med matutgifter, fysioterapi, resor och även jobbträning. Vår UMU kollega Eric och jag organiserade en kurs i hur man reparerar smarttelefoner. En iransk broder som vi fått lärjungaträna har själv haft en service butik i Iran och han fungerade som lärare. Resultat var att en handfull flyktingar kunde få lära sig hur man kan göra enkla reparationer på sin egen telefon. Vi siktar på att ha nästa kurs i höst! Vi hoppas också kunna ha en DMM (Discipleship Making) kurs för nykristna iranier och afghaner för att träna dem att leda bibelstudiegrupper och husförsamlingar. I sommar kunde vi ordna en kurs i hur man reparera smarttelefoner!
0 Comments
Vi är tillbaka i Aten igen efter en skön sommar i Finland och Norge! Vi har fått ha både lata dagar på sommarstugan och fina dagar med både familj och vänner samt en del jobb. Barnen har fått tillbringa stor del av tiden hos kusiner och familjen. Jag, Martin, fick möjlighet att också besöka några församlingar i Finland. Det är många som vi gärna vill träffa när vi är i Finland och Norge men tiden räcker inte alltid till för alla. Er som vi inte hann träffade i sommar så hoppas vi kunna träffa nästa sommar istället! Alla tre barnen fick vara med på Wasa fotball cup. Några tankar om hur vi gör församling
Efter att ha varit i Norden i sommar så har jag funderat en del på hur majoriteten av oss kristna egentligen gör församling och hur vi undervisar från Guds ord. Jag som lärare tänker på hur effektivt/ineffektivt vårt sätt att träna människor är. En del av problemet är eventuellt att många i en församling kanske inte heller vill bli tränade. Men överlag anser jag att predikan har fått en alltför viktig roll i församlingarna. Predika kan liknas vid att man matar en nyfödd baby. Vi ger dem mat med skeden i munnen och inspirerar dem till att leva nära Gud. Detta behöver vi av och till, en injektion av uppmuntran eller tillrättavisning. Men om vi blir matade med sked hela tiden så växer vi aldrig upp och kan heller inte lära andra att äta. Jag önskar att alla kristna kan ta sin tro på allvar och därmed också låta Guds ord tala in i våra liv. Att upptäcka skatterna tillsammans som familj och i mindre gemenskaper kan vara viktigare än att höra en predikan varje vecka! Med önskan om en välsignad höst! Sandås familjen |
AuthorFamiljen Sandås består av Martin, Hege-Elise, Kaleb, Rebecka och Eliah. Archives
March 2024
Categories |